RELATÓRIU BA AUDITORIA

Documentos relacionados
TRIBUNAL DE RECURSO Câmara de Contas

JUDICIAL SYSTEM MONITORING PROGRAMME PROGRAMA MONITORIZASAUN SISTEMA JUDISIÁL SUBMISAUN: EZBOSU LEI IMPRENSA VERSAUN DAHULUK

SUMÁRIO. Série I, N. 38. Jornal da República. Quarta-Feira, 3 de Outubro de 2018 $ 1.00 PUBLICAÇÃO OFICIAL DA REPÚBLICA DEMOCRÁTICA DE TIMOR - LESTE

Komentáriu Ba Diresaun Jerál Estatístika - Ministériu Finansa Timor-Leste. Kestionariu Peskiza ba Atividade Negósiu 2015 Nian.

REZUMU ANÁLIZE JURÍDIKU

REJIME ATU REGULA NA IN BA BENS IMÓVEIS NE EBÉ LAIHA DISPUTA

IV GOVERNO CONSTITUCIONAL SECRETARIA DE ESTADO DO CONSELHO DE MINISTROS... KOMUNIKADU BA IMPRENSA

KONVENSAUN INTERNASIONÁL KONA-BA DIREITU EKONÓMIKU, SOSIÁL NO KULTURÁL

PM timoroan husu realizmu iha planeamentu ba Orsamentu Estadu 2017 nian

Número Extraordinário

OGE 2018 : BAZE LEGAL, MONTANTE, FONTES, FOKUS EXECUCAO, ALOKASAUN SEITORAL. Mericio Juvinal dos Reis AKARA (Secretario Estado Comunicacao Social)

Ekipa dezenvolve Kualifikasaun. Esperensia Dezenvolve Kualifikasaun Nasional no Kursu area Servisu Sosiàl Nivel de Juñu 2017

REPÚBLIKA DEMOKRÁTIKA TIMOR-LESTE PARLAMENTU NASIONAL

REPÚBLICA DEMOCRÁTICA DE TIMOR-LESTE GABINETE DO PRIMEIRO-MINISTRO DISKURSU HOSI SUA EXCELENCIA PRIMEIRU MINISTRU KAY RALA XANANA GUSMÃO

Jornal da República DECRETO-LEI N.º 25/2015. DEKRETU-LEI N. u 25/2015. de 5 de Agosto. iha loron 5 fulan Agostu

Relatóriu husi Grupu Serbisu kona-ba Revizaun Periódika Universál*

PARTE A: TROKA SUBSTANTIVA ALTERASAUN BA DEKRETU-LEI N. 3/2015, loron-15 fulan-janeiru

Seja um bom cidadão, seja um novo herói para a nossa Nação Política e Estrategia do Investimento Fundo Petrolífero

Instituisaun Mídia Profisionál no Rekursu Jornalista iha Timor-Leste

Sertifikadu Investidór Certificado de Investidor. Kestionáriu Questionário

Manual Boa-Governasaun. Provedoria Direitus Humanus no Justisa

La o Hamutuk Institutu Timor-Leste ba Monitor no Analiza Dezenvolvimentu

Lei Fundu Minarai nian

Favor revee hikas projesaun husi reseita no despeza total bainhira ita-boot halo revizaun ba Orsamentu Jerál Estadu ba tinan 2015.

Série I, N. 42 SUMÁRIO. Jornal da República. Quarta-Feira, 23 de Novembro de 2011 $ 1.00 DIPLOMA MINISTERIAL NO. 23/ 2011.

LA IHA JOVEN IDA MAKA HELA IHA KOTUK IHA TIMOR-LESTE ANALIZE SITUASAUN # 5 JOVEN SIRA HO DEFISIENSIA

Reforma Polísia no Jéneru

Avó Me ar. Tuir imi-nia hanoin, Sandrina tenke halo saida atu ajuda nia avó?

DISKURSU EXSELÊNSIA PRIMEIRU-MINISTRU KAY RALA XANANA GUSMÃO IHA OKASIAUN SESAUN PLENÁRIA EXTRAORDINÁRIA DISKUSAUN NO VOTASAUN IHA JENERALIDADE BA

Jornal da República DIPLOMA MINISTERIAL N.º 47/2017 DIPLOMA MINISTERIAL N.º 47/2017. de 2 de Agosto. de 2 de Agosto

Regulamenta atividades fiskalizasaun, observasaun no kobertura mediátika ba eleisaun Deputadus Parlamentu Nasional

Komentáriu Sosiedade Sivíl ba Enkontru Parseiru Dezenvolvimentu Timor-Leste iha Setór Ekonomia. 6 Juñu Konteúdu.

Submisaun ba Komisaun A Parlamentu Nasionál Repúblika Demokrátika de Timor-Leste

Reprezentante Espesial Sekretáriu-Jeral Nasoins Unidas nian ba Timor- Leste no Primeiru Ministru Repúblika Demokrátika Timor-Leste;

REGULAMENTU KAMPAÑA ELEITORÁL

1. Ha'u halo ona alerta katak investimentu daudaun nian labele sakrifika dezenvolvimentu aban-bainrua nian.

Conselho de Imprensa. Matadalan hodi interpreta Kode Étika Jornalítika nebe aprova ona husi Regulamentu Administrativu n. u 1/2017, 13 de Janeiro

Relatorio ba Comissaun C Parlamento nian kona ba TSP II nia Missaun

INFORMASUN KONA-BA POLÍTIKA RAI

9 \1.?9 DEBATE age 2016 ~ INTERVENCAO INICIAL BANCADA FRETILIN

Komponente PTM. Efeitu hosi Projetu Tasi Mane ba ekonomia no povu nia moris. Impaktu TMP ba sosio-ambiental. Projetu infrastrutura Petróleu Tasi Mane

INTERVENSAUN BA PLENÁRIA EXTRAORDINÁRIA IHA PARLAMENTU NASIONAL KONA BA APRESIASAUN FOUN DEKRETO PARLAMENTU NASIONAL Nº20/III - OGE 2016

PRESIDÊNCIA DA REPÚBLICA GABINETE DO PRESIDENTE

Jornal da República DIPLOMA MINISTERIAL N.º 45 /2017 DIPLOMA MINISTERIAL N.º 45 /2017. de 2 de Agosto. de 2 de Agosto

Jose Neves Samalarua

Observasaun Preliminariu KKFP kona ba Orsamento Geral do Estado 2009

MINISTÉRIO DA JUSTIÇA. Consulta Pública. Anteprojekto de Lei estabelese Regime Espesial hodi Define Titularidade ba Bens Imoveis (Lei de Terras)

Reservado ao BNCTL Rezenrvadu ba BNCTL

DEKLARASAUN UNIVERSÁL DIREITUS UMANUS NIAN

Liufali tan ITIE nian. Modelo transparência Timor-Leste nian

RELATORIU BA FULAN TOLU NIAN FUNDU PETROLEU TIMOR - LESTE. Ba fulan tolu remata iha 30 Setembru Apresenta ba Ministra Plano no Finansas

La o Hamutuk Institute Timor-Leste ba Monitor no Analiza Dezenvolvimentu Pergunta Taur Matan Ruak Francisco Guterres Lu-Olo

AVALIASAUN BA SETÓR PRIVADU (SUMÁRIU)

Matadalan ba Orsamentu

INSTITUTO DE PETRÓLEO E GEOLOGIA DE TIMOR-LESTE, I.P. [TIMOR-LESTE INSTITUTE OF PETROLIU AND GEOLOGY] Dekreto Lei Numeru.

La o Hamutuk Institutu Timor-Leste ba Monitor no Analiza Dezenvolvimentu

EPS Servisus móveis (App) manual

Orsamentu Estadu 2012

Jornal da República. funcione como efectivo elo de ligação entre o Estado, a Sociedade Civil e os Parceiros de Desenvolvimento.

Dezenvolvimentu projetu infrastrutura sira no dezafiu ba implementasaun Lisensamentu ambientál iha Timor-Leste.

Timor-Leste MAIS CIDADANIA, MAIS DESENVOLVIMENTO. Mais e melhor intervenção local das Organizações da Sociedade Civil

VERSÃO EXPERIMENTAL BA JORNAL PARLAMENTO NACIONAL TIMOR-LESTE

Jornal da República. Quarta-Feira, 26 de Junho de 2019 SUMÁRIO

REPÚBLICA DEMOCRÁTICA DE TIMOR-LESTE GABINETE DO PRIMEIRO-MINISTRO

Submisaun ba Departamentu Area Protejidu Sekretariadu Estadu Floresta, RDTL. 26 Marsu 2013

República Democrática de Timor-Leste Ministério da Agricultura e Pescas. Tékniku Kuda Fehuk Midar Ne ebé Di ak

RELATORIU BA FULAN TOLU NIAN FUNDU PETROLEU TIMOR - LESTE. Ba fulan tolu remata iha 31 Dezembru Apresenta ba Ministra Plano no Finansas

Demisaun Governu no Disolusaun Parlamentu Nasional

Husi almamater ida, ho neon ida, hamutuk nu udar roman ba Timór-Leste

Proposta Lei Komisaun Anti Korupsaun

[SCAN HUSI FOTOKOPIA]

Boletim Económico. Publikasaun fulan tolu husi Autoridade Bankária no Pagamentos Timor-Leste nian

INTERVENSAUN POLITIKA BANKADA PARTIDO CNRT NIAN, IHA ÂMBITU RE-APRESIASAUN BA VETO POLITIKO BA OJE 2016, HUSI SUA EXCELÊNCIA,...

TAMBA SÁ V GOVERNO KONSTITUSIONAL HAMOSU SEFI.?

Deklarasaun Sosiedade Sivíl ba Enkontru Timor-Leste ho Parseiru Dezenvolvimentu iha Setór Dezenvolvimentu Ekonómiku 1 19 Juñu 2013

ANTEPROJECTO REGIME ESPECIAL PARA A DEFINIÇÃO DA TITULARIDADE DE BENS IMÓVEIS (LEI DE TERRAS) VERSAO PARA KONSULTA PUBLIKA TETUM

Matadalan ba ema ne ebé precisa durubassa (organiza evento ka sai orador)

La o Hamutuk. Ezboso Lei Anti-Korupsaun

Rezolusaun Parlamentu Nasional No. 11/2014 (Da necessidade de Realizaçāo de uma Auditoria ao Sector da Justiça) Introdusaun

Analiza no monitor Orsamentu Jerál Estadu

Seksaun II: Análiza konabá Esbozu Lei Instituisaun Memória no mós Reparasaun

Proposta de Lei n.º /2012. de de. Lei Geral dos Órgãos de Comunicação Social Lei Jerál kona-ba Órgaun-komunikasaun Sosiál

Submisaun Ba Prezidente da Repúblika Timor-Leste. Husi. La o Hamutuk. relasiona ho

Versaun hodi hala o KONSULTA PÚBLIKA 2 / Dokumento ida ne e para referensia de it / Tradusaun ida ne e la os ofisiál ANTEPROJECTO

Mandate of the Special Rapporteur on extreme poverty and human rights

Revizaun Estratéjika ba Nutrisaun Department of Foreign Affairs and Trade Rezumu Relatóriu

LA IHA JOVEN IDA MAKA HELA IHA KOTUK IHA TIMOR-LESTE ANALIZE SITUASAUN # 4 JOVEN LGBTI

Proposta Orsamentu Jeral Estadu (OJE) 2015 ba Polisiamentu Komunitariu Presiza Apoiu Polítika husi Parlamentu Nasional

Analiza Orsamentu Seitor Siguransa do Estadu ba Tinan 2012: Tuir Prespektiva Sosidade Sivil Nian

Submisaun Luta Hamutuk Orçamento Rectificativo do Orçamento Geral do Estado 2010

Surat posisaun Timor-Leste nian - TSDA nia Futuro

Lia-fuan Ba Dala Uluk

Komentáriu husi La o Hamutuk ba Enkontru Parseiru Dezenvolvimentu Timor-Leste iha Jullu 2016

SURVEY 2013 IHA TIMOR-LESTE KONA-BA ASUNTU SEGURANSA NO POLÍTIKA

Helder Lopes Principal Economist and Chief of Staff Ministry of Finance

VERSÃO EXPERIMENTAL BA JORNAL PARLAMENTO NACIONAL TIMOR-LESTE

Observasaun konkluzivu sira kona-ba relatóriu inisiál Timor-Leste nian *

A/HRC/19/17. Asembleia Jerál. Relatóriu hosi Grupu Traballu kona-ba Revizaun Periódiku Universál * Timor-Leste. Nasoins Unidas

Pobreza no moris iha TL

GLOSÁRIU ELEISAUN NIAN

Transcrição:

Tribunal ba Rekursu Kâmara ba Kontas Proc. n.º 4/2013/AUDIT-S/CC RELATÓRIU BA AUDITORIA AUDITORIA BA RESEITA NE EBÉ LA ÓS IMPOSTU NIAN HOSI UNIVERSIDADE NASIONÁL TIMOR LOROSA E (UNTL) - TINAN OBS: Favor refere ba versaun orijinál iha lia-portugés; Dokumentu ida-ne e tradús ba lia-tetun hosi Auditór: Hermenegildo G. Amaral Verifika no sertifika hosi Tradutór Legál Tribunál Timor-Leste nian: António J. G. Casimiro.

ÍNDICE Índice de quadros... 2 Índice de tabelas... 2 Relação de siglas e abreviaturas... 2 Food and Agriculture Organization of the United Nations... 2 1. INTRODUSAUN... 3 1.1. NATUREZA NO ÂMBITU... 3 1.2. FUNDAMENTU, METODOLOJIA NO AMOSTRA... 3 1.3. OBJETIVU HOSI AUDITORIA... 4 1.4. KOLABORASAUN SERVISU... 4 1.5. EZERSISIU BA KONTRADITORIU... 4 2. OBSERVASAUN HOSI AUDITORIA... 9 2.1 KARATERIZASAUN BADAK UNIVERSIDADE TIMOR LOROSA E NIAN... 9 2.1.1 ENKUADRAMENTU LEGÁL... 9 2.1.2 ORGANIZASAUN NO FUNSIONAMENTU... 10 2.2 AVALIASAUN BA SISTEMA KONTROLU INTERNU... 12 2.3 KONTA BANKÁRIA HIRAK-NE EBÉ LA ÓS OFISIÁL... 14 2.4 RESEITA NE EBÉ UNTL KOBRA TINAN... 17 2.4.1 KARATERIZASAUN JERÁL HOSI RESEITA UNTL NIAN... 17 2.4.2 ANÁLIZE GLOBÁL BA RESEITA NE EBÉ KOBRA TIHA ONA... 19 2.4.2.1 RESEITA NE EBÉ DEPOZITA IHA KONTA BANKÁRIA OFISIÁL... 20 2.4.2.2 RESEITA NE EBÉ LA DEPOSITA IHA KONTA BANKÁRIA OFISIÁL... 21 2.4.2.3 SALDU IHA KAIXA... 23 2.5 REALIZASAUN DESPEZA NE EBÉ LA PREVISTU IHA ORSAMENTU NO KONTA JERÁL ESTADU NIAN... 25 2.5.1 ANÁLIZE GLOBÁL BA DESPEZA... 25 2.5.2 VIOLASAUN BA PRINSÍPIU ORSAMENTÁL... 25 2.5.3 LEGALIDADE BA DESPEZA NE EBÉ MAK REALIZA... 26 2.5.3.1 PAGAMENTU BA SERVISU ORAS ESTRAORDINÁRIAS NIAN... 27 2.5.3.2 PAGAMENTU SUPLEMENTU, NE EBÉ ILEGÁL, HOTÍTULU INSENTIVU... 31 2.5.3.3 PAGAMENTU SALÁRIU SEIN HALO RETENSAUN BA IMPOSTU... 32 2.5.4 OSAN SAI HOSI KAIXA SEIN DOKUMENTU KOMPROVATIVU BA DESPEZA NE EBÉ MAK REALIZA... 33 2.5.5 SITUASAUN SELUK... 35 2.5.5.1 KOMPRAS BA VIATURA / KARRETA... 35 2.5.5.2 DESPEZA HO REFEISAUN (HAHAN)... 37 3. KONKLUZAUN AUDITORIA NIAN NE EBÉ PRINSIPÁL... 41 4. REKOMENDASAUN... 46 5. DESIZAUN... 48 6. ANEXU SIRA... 49 6.1 INFRASAUN FINANSEIRAEVENTUAL SIRA/ APURAMENTU BA RESPONSABILIDADE... 49 6.2 RELATÓRIU FOTOGRÁFIKU VIATURAS KOMPRADAS... 52 6.3 FIXA TÉKNIKA... 54 6.4 RESPOSTA DOS RESPONSÁVEIS AO CONTRADITÓRIO... 55 1

ÍNDICE DE QUADROS Kuadru1 PROSESU DESENVOLVIMENTU AUDITORIA NIAN...6 Kuadru 2 ÓRGAUN GOVERNASAUN NIAN NO SIRA-NIA KOMPETÉNSIA... 10 Kuadru 3 IDENTIFIKASAUN MEMBRU KONSELLU JESTAUN NIAN... 11 Kuadru 4 PONTU SIRA FRAKU IHA SISTEMA KONTROLU INTERNU... 12 ÍNDICE DE TABELAS Tabela 1 RELASAUN KONTA BANKÁRIA HIRAK-NE EBÉ LA ÓS OFISIÁL... 14 Tabela 2 VALÓR PROPINAS, TAXA NO MULTA NE EBÉ MAK ALUNU SIRA SELU... 17 Tabela 3 RESEITA UNTL NE EBÉ IDENTIFIKA LIUHOSI AUDITORIA TINAN... 19 Tabela 4 RESEITA UNTL NIAN NE EBÉ TRANSFERE BA KONTA BANKÁRIA OFISIÁL... 20 Tabela 5 RESEITA HOSI UNTL NE EBÉ LA DEPOZITA IHA KONTA BANKÁRIA OFISIÁL... 21 Tabela 6 SALDU OSAN IHA KAIXA, IHA KADA FULAN... 23 Tabela 72 ERRU IHA KÁLKULU BA ADIANTAMENTU BA REFEISAUN NIAN... 40 RELAÇÃO DE SIGLAS E ABREVIATURAS SIGLA ANZ Art. BNU Kf. DL FAO INL INTOSAI LOJF PA PGA PNUD DESIGNAÇÃO Australia and New Zealand Banking Group Limited Artigu Banku Nasionál Ultramarino Konforme Dekretu-Lei Food and Agriculture Organization of the United Nations Institutu Nasionál ba Linguístika UNTL nian International Organization of Supreme Audit Institutions Lei ba Orsamentu no Jestaun Finanseira Programa ba Auditoria Planu Global ba Auditoria Programa das Nações Unidas para o Desenvolvimento 2

SCI UNESCO UNTL USD Sistema ba Kontrolu Internu United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Universidade Nasionál Timor Lorosa e Dólares Estadus Unidus Amérika nian 1. INTRODUSAUN 1.1. NATUREZA NO ÂMBITU Hosi Planu kona-ba Asaun Anuál Kâmara ba Kontas nian ba tinan 2013, ne ebé aprova hosi Deliberasaun n. u 2/2013, iha loron 14 fulan Marsu 1, inklui realizasaun Auditoria ida ba Reseita ne ebé mak La ós Impostu nian. Auditoria ida-ne e hala o ho Natureza Orizontál no Temátika, ne ebé hala o kona-ba tinan 2011 no 2012, no abranje entidade oioin iha-ne ebé inklui mós Universidade Nasionál Timor Lorosa e (UNTL). Auditoria ida-ne e konsentra liu ba iha área hirak-ne ebé mensiona iha Palnu Globál ba Auditoria nian (PGA) no Programa ba Auditoria nian (PA), tanba ne e, la abranje universu organizasionál ne e tomak. Nune e, konkluzaun hirak-ne ebé mak fó sai iha Relatóriu ida-ne e, sei labele jeneraliza ba iha área sira seluk iha universu organizasaun ne e nian. 1.2. FUNDAMENTU, METODOLOJIA NO AMOSTRA Fundamentu ba realizasaun Auditoria ida-ne e nian ne e bazeia iha ezisténsia indisiu sira, katak hosi parte Universidade nian realiza despesa ho rekursu ba Universidade ninia reseita rasik ne ebé la transfere ba iha konta bankária sira-ne ebé ofisiál. Iha sentidu ida-ne e, haree ba Relatóriu no Pareser kona-ba Konta Jerál Estadu nian ba tinan 2011 hosi Tribunál ba Rekursu / Kâmara ba Kontas 2. Metodolojia ne ebé mak utiliza ne e halo tuir orientasaun ne ebé mak fó sai kona-ba Norma Téknika hosi Organizasaun Internasionál ba Instituisaun Auditoria Suprema sira INTOSAI, ne ebé dezenvolve liuhosi faze hirak tuirmai ne e: Planeamentu, Ezekusaun, Avaliasaun ba Rezultadu / Relatu. 1 Publicado no Jornal da República, Série I, n.º 11A, de 27 de Março de 2013, e alterado pela Deliberação n.º 3/2013, de 3 de Julho, publicada no Jornal da República, Série I, n.º 28, de 14 de Agosto de 2013. 2 Publicado no Jornal da República, Série I, n.º 39, de 7 de Novembro de 2012, páginas 6302 e 6305. 3

Inklui mós verifikasaun, liuhosi sensu, ba dokumentasaun ne ebé suporta reseita iha tinan sirane ebé sai objektu auditoria nian. Ida-ne e halo mós kona-ba despeza ne ebé la prevê iha Orsamentu no Konta Jerál Estadu nian ho rekursu ba reseita hirak-ne ebé la transfere ba konta bankária ofisiál. 1.3. OBJETIVU HOSI AUDITORIA Hala o aksaun kontrolu nian ida-ne e ho finalidade atu alkansa objetivu hirak tuirmai ne e: Atu avalia konfiabilidade ba Sistema Kontrolu Internu SKI; Atu analiza korresaun no integralidade hosi Reseita ne ebé La ós Impostu nian, ne ebé mak kontabiliza iha Konta Jerál Estadu nian iha tinan 2011 no 2012; Atu verifika kona-ba kumprimentu ba Lei n. 13/2009, 21 Outubru nian kona-ba: Orsamentu no Jestaun Finanseira; Atu avalia kona-ba jestaun finanseira hosi entidade sira-ne ebé sai objetu auditoria nian 1.4. KOLABORASAUN SERVISU Rejista katak iha duni kolaborasaun ne ebé hatudu hosi dirijente no kolaboradór sira UNTL nian. Maibé rejista mós katak iha situasaun ne ebé mak pedidu kona-ba dokumentu no esklaresimentu sira-ne ebé husu hosi Ekipa Auditoria nian ne e la hetan resposta. Hanesan ezemplu, bele refere kona-ba Pedidu ba Elementu sira no Esklaresimentu, ne ebé halo iha loron 5 fulan Novembru 2013, iha-ne ebé husu dokumentu adisionál no pedidu esklaresimentu kona-ba kestaun sira hanesan objektu análize nian ne ebé mensiona tuirmai iha oin iha pontu 2.5.5 Relatóriu ida-ne e nian. Kona-ba dokumentu sira-ne e só fornese balun de it, enkuantu ke esklaresimentu sira-ne ebé husu ne e laiha kualkér resposta hosi parte UNTL nian. Situasaun ida-ne e kondisiona no limita tiha servisu Ekipa Auditoria nian. 1.5. EZERSISIU BA KONTRADITORIU Iha ámbitu ezersisiu direitu ba kontraditóriu nian, ne ebé konsagra iha artigu 11. o hosi Lei n. u 9/2011, loron 17 fulan Agostu nian, Lei Organika Kâmara ba Kontas nian, membru sira hosi Konsellu Jestaun UNTL nian, no mós responsável sira-ne ebé identifika ona iha Anexu 6.1 ne e, notifika ona sira hodi ezije ba sira atu, bainhira hakarak, pronunsia kona- 4

ba faktu sira ne ebé mak fó sai iha Relatu Auditoria nian, no fó tiha ona prazu ba sira atu pronunsia kona-ba ne e iha loron util 15 nia laran. UNTL, liuhosi ninia Reitor, aprezenta tiha ona ninia alegasaun, iha loron 14 fulan Fevereiru 2014. Dokumentu sira iha anexu, ne ebé mak refere iha alegasaun ne e, foin mak entrega iha loron 19 fulan Fevereiru, bainhira Ekipa Auditoria nian halo tiha kontaktu, tanba dokumentu sira-ne e, la haruka hamutuk ho alegasaun sira. Haree kona-ba kumprimentu plenu ba exersisiu kontraditóriu nian, resposta ne ebé mak simu ona ne e, ninia kontestu tomak mensiona iha anexu 6.4 Relatóriu Auditoria ne e nian, tuir termu hosi dispozisaun iha n. u 4 art. 11. u nian, hosi Lei n. u 9/2011, 17 Agostu nian. Kona-ba alegasaun sira-ne ebé aprezenta ona ne e, halo tiha ona mós transkrisaun, tuir kontestu tomak ou tuir sínteze, ba respektivu pontu sira, no tau iha konsiderasaun iha elaborasaun Relatóriu ida-ne e nian. Lahó prejuízu, importa agora, atu refuta referénsia hirak-ne ebé mak halo iha alegasaun sira-ne ebé aprezenta ona nia laran, bainhira alega kona-ba falta komunikasaun no diálogu (pájina 3 alegasaun nian) no mós afirmasaun hosi UNTL kona-ba importânsia atu iha komunikasaun di ak entre parte sira hodi atu verifika loloos informasaun no halo konfirmasaun ida ne ebé dilijente kona-ba lakuna (falta) ne ebé mak identifika ona antes atu foti konkluzaun ho tipu ida-ne e no ho dimensaun ida hanesan ne e. Ho ida-ne e hahutan tan mós katak (...) Hosi ami nia parte, órgaun diresaun nian sira sei foti medida suplementár hodi atu garante katak hosi ami nia servisu sira sei fornese informasaun hotu-hotu ne ebé mak ekipa auditoria husu, maibé ami mós hein katak auditór sira husu bainhira sira la hetan dokumentu espesífiku ida (pájina 6). Tuirtán iha oin, iha pájina 12, ba konkluzaun sira kona-ba existénsia despeza hirak- ne ebé realiza ona lahó dokumentu suporte nian (kf. Pontu 2.5.4 Relatóriu Auditoria idane e nian), ne e atribui ba faktu katak hosi Ekipa Auditoria nian la husu ba servisu sirane ebé kompetente. 5

Ida-ne e, apezarde iha kedas inisiu hosi ninia resposta nia lamenta kona-ba ( ) falta kolaborasaun hosi dirijente no colaborador balu UNTL nian ( ) - pájina 1. Nune e, no atu labele iha kualkér dúvida kona-ba forma oinsá mak hala o auditoria ne e no kona-ba númeru kontaktu pesoál ne ebé mak hala o tiha entre membru Ekipa Auditoria nian ho dirijente sira no funsionáriu sira seluk UNTL nian, ne e hatudu iha kuadru tuirmai ne e rezumu kona-ba auditoria ninia etapa sira-ne ebé prinsipál. Kuadru1 PROSESU DESENVOLVIMENTU AUDITORIA NIAN Deskrisaun Reuniaun Abertura Auditoria nian Haruka pedidu Elementu sira inisiál Data / Períodu 3/9/2013 9/9/2013 Dirijente / Funsionáriu sira - Mateus Fernandes (Administradór Jerál); - Jacinto Belo (Diretór Ezekutivu); - Luisinha de Araújo (Diretora Nasionál Planu no Finansas). Jacinto Belo (Diretór Ezekutivu) liuhosi email Objetivu Fo koñese kompeténsia Kâmara ba Kontas nian no esplika prosesu desenvolvimentu Auditoria nian; Rekolla ba elementu indispensável sira ba realizasaun Auditoria nian 1.ª Faze Servisu iha kampu nian (Halo reuniaun ho Dirijente, Ex- Dirijente no Funsionáriu sira UNTL nian) 16 to o 18/9/2013 - Mateus Fernandes (Administradór Jerál); - Ubaldo D. Guterres (Diretór Jerál ba Administrasaun Akadémika); - Luizinha de Araújo (Diretora ba Planu no Finansas); - Rui Loco Pires (Xefe Departamentu ba Propinas); - Lilia Leão (Xefe Departamentu ba Tezouru); - Lourenço da Costa (ex-diretór ba Planu no Finansas); - José Freitas Soares (ex-xefe ba Departamentu Tezouru nian). Hodi atu avalia Sistema Kontrolu Internu (SKI) ne ebé eziste, hosi entidade sira, liuhosi realizasaun kestionáriu kona-ba kontrolu internu, entrevista ho responsável sira ba área sira-ne ebé relevante ba auditoria, no halo teste ba kontrolu. Hodi atu buka hatene kona-ba organizasaun no funsionamentu entidade sira-nian, partikularmente kona-ba distribuisaun funsaun no tarefa, no estandardizasaun ho mós grau segregasaun ba funsaun sira-ne ebé mak existe. Hala o reuniaun iha Gabinete ba Inspeksaun no Auditoria Ministériu Finansas nian 19/9/2013 - José Alexandre Carvalho (Xefe do GIA) - Tihomir Grbic (Assessor Internasionál ba Minstériu Finansas nian ) Hodi atu lokaliza dokumentu sira kona-ba despeza UNTL ninian ne ebé Universidade afirma ba Ekipa Auditoria katak dokumentu sira-ne e rai-hela iha Gabinete; Haruka ofisiu komunikasaun kona-ba inisiu 2.ª faze Auditoria nian 2.ª Faze kona-ba Servisu Kampu nian Pedidu Esklaresimentu kona-ba dokumentu sira 11/10/2013 21 to o 25/10/2013 5/11/2013 - Aurélio S. C. Guterres (Reitór UNTL nian) - Mateus Fernandes (Administrasaun Jerál); - Luizinha de Araújo (Diretora ba Planu no Finansas); - Rui Loco Pires (Xefe Departamentu ba Propinas); - Lilia Leão (Xefe Departamentu ba Tezouru); - Jacinto Belo (Diretór Ezekutivu) liuhosi email Hodi husu atu disponibiliza ba Ekipa Auditoria nian dokumentu hotu-hotu kona-ba despeza sira-ne ebé konstante iha Relatóriu Orsamentu Kaixa Jerál nian ba tinan 2011 no 2012; Hodi halo análize ba dokumentu no halo teste substantivu ho intentu atu verifika legalidade, validade no ezatidaun iha despeza no reseita públika, atu nune e garante rekolla prova sira ba auditoria ne ebé impresindivel ba emisaun konkluzaun kona-ba legalidade no regularidade ba reseita no despeza públika; Hodi husu esklaresimentu no haruka lista despeza nian hotu-hotu ne ebé UNTL hala o ona, ne ebé mak identifika hosi Ekipa Auditoria nian hanesan laiha kualkér dokumentu suporte nian, no dokumentu 6

Deskrisaun Reuniaun ho funsionáriu no exdirijente sira Haruka Relatu Auditoria nian kona-ba Kontraditóriu Data / Períodu 26/11/2013 Dirijente / Funsionáriu sira - Flaviano Soares (ex-koordenadór ba Projetu ACIAR); - Alípio Almeida (Responsável ba Departamentu Saúde Animal nian) - Lourenço da Costa (ex-diretór ba Planu no Finansas); - José Freitas Soares (ex-xefe Departamentu ba Tezouru). 3/2/2014 - Responsável sira Objetivu suporte sira-ne ebé mask eziste ne e la sufisiente. La simu kualkér resposta relasionadu ho esklaresimentu 6 ne ebé mak husu. RekolIa lista ho dokumentu sira-ne ebé falta, no entrega duni fotokópia balu ho forma dezordenada, maibé iha kazu barak liu mak dokumentu sira-ne e laiha kualkér relasaun ho ida-ne ebé solisita. Hodi halo Verifikasaun Físika ba viatura rua no reúne ho ex-dirijente sira hodi diskute kona-ba existénsia dokumentu sira-ne ebé falta. Entrega ona dokumentu balu ne ebé falta. Ezersísiu Direitu Kontraditóriu nian, tuir termu hosi art. 11 Lei n. u 9/2011. Atu iha ideia ida kona-ba difikuldade ne ebé mak Ekipa Auditoria sente, importante atu relata kona-ba situasaun ida ne ebé mak akontese iha finál 1. a Faze Servisu Kampu nian. Iha Faze ida-ne e solisita tiha ba atuál Diretora Nasionál ba Planu no Finansas UNTL nian - Luizinha de Araújo - dokumentu suporte ba reseita no despeza UNTL nian ne ebé reflete iha Relatóriu kona-ba Orsamentu Kaixa nian, ba tinan 2011 no 2012, no Diretora ne e hateten ba Ekipa Auditoria nian, liután duké dala ida, katak dokumentu sira ne ebé husu ne e la rai-hela iha UNTL, maibé, dokumentu sira-ne e rai-hela iha Gabinete Inspeksaun no Auditoria Ministériu Finansas, nu udar entidade ne ebé mak halo daudaun hela mós auditoria ba UNTL. Relasionadu ho informasaun ne ebé mak hato o hosi Diretora, Ekipa Auditoria nian reúne tiha iha loron19 fulan Setembru 2013 ho Xefe Gabinete ba Inspesaun no Auditoria - José Alexandre de Carvalho - hodi atu bele hetan asesu ba dokumentu sira UNTL nian. Maibé, responsável ida-ne e nega tiha no dehan katak ninia Gabinete laiha dokumentu sira UNTL nian. Ho ida-ne e, Ekipa Auditoria konfronta fali Diretora Nasionál ba Planu no Finansas UNTL nian, ho informasaun ne ebé mak fó hosi Ministériu Finansas, entaun Diretora ne e rekoñese duni katak dokumentu sira ne ebé Ekipa Auditoria husu ne e, defaktu, rai-hela iha UNTL, kontráriu ho saída mak nia dehan tiha antes ona. Koriozu atu konklui katak situasaun ho tipu hanesan ne e akontese tiha antes ona iha auditoria ba UNTL, ne ebé mak realiza hosi empresa Deloitte, ne ebé ninia relatório konklui iha Janeiru 2011. 7

Nune e, no konforme ita bele lee iha relatóriu ne e, Deloitte mós hasoru situasaun inezistênsia dokumentu ba suporte kona-ba despeza ne ebé realiza tiha ona, iha-ne ebé mak servisu UNTL, iha kazu ne e, atribui ba faktu katak dokumentu sira-ne e rai-hela iha servisu Inspesaun Jerál Estadu nian. Ho informasaun ida-ne e Deloitte hakbesik-an ba servisu Inspesaun Jerál Estadu nian hodi buka asesu ba dokumentu sira ne e, maibé hosi servisu Inspesaun Jerál Estadu nian ne e informa ba Deloitte katak informasaun ne ebé mak fó hosi UNTL ne e laloos. Hanesan ita bele haree, saída mak akontese iha-ne e, mak falta kolaborasaun no la ós falta komunikasaun, kontráriu ho saída mak UNTL parese hakarak halo ema atu fiar. Relasionadu ho afirmasaun ne ebé dehan katak Auditór sira la konfronta dirijente no funsionáriu sira kona-ba ezizténsia dokumentu sira-ne ebé mak falta, ida-ne e la koresponde ho verdade, tanba, no konforme hatudu iha Kuadru ida iha leten ne e, Ekipa Auditoria nian halo tiha ona pedidu eskritu ida hodi husu esklaresimentu no haruka ba Diretór Ezekutivu UNTL nian, Jacinto Belo, responsável ne ebé UNTL dezigna nu udar pontu fokál ba Auditoria ida-ne e. Ho pedidu esklaresimentu ida-ne e inklui mós lista ida ho despeza hotu-hotu ne ebé laiha dokumentu ba suporte hanesan fatura ka dokumentu ekivalente seluk, ne ebé ninia apresiasaun haree iha pontu 2.5.4 Relatóriu Auditoria ida-ne e nian. Hosi análize ba dokumentu sira-ne ebé mak simu ikus fali ne e, ne ebé mai ho forma dezordenada no nein haruka hamutuk ho ofísiu resposta nian ida no apenas tau hamutuk de it kópia ketaketak balu ne ebé la kompletu - ne e, apezarde halo tiha pedidu atu hosi UNTL haruka resposta eskrita verifika depois katak maioria hosi dokumentu sira-ne e laiha relasaun ruma ho despeza sira ne ebé sai nu udar kestaun ida iha Auditoria ne e. Nune e, no konforme demonstra tiha ona, alegasaun sira kona-ba - falta komunikasaun - ka kona-ba inezisténsia ba - konfirmasaun ida diligente kona-ba lakuna sira-ne ebé identifika ona - ne e la koresponde ho verdade no bele de it, tuir ne ebé mak ami fiar, rezulta hosi falta koñesimentu kona-ba forma oinsá mak hala o Auditoria ne e, tanba ne e duni, kona-ba falta dilijénsia hosi parte ruma, ami iha serteza katak, ne e la ós hosi parte Ekipa Auditoria nian. Ikus fali, no nafatin kona-ba ezisténsia despeza sira-ne ebé mak realiza ona lahó dokumentu suporte nian, UNTL afirma fali iha sede kontraditóriu katak dokumentu sira-ne e eziste, no se Ekipa Auditoria nian la hetan dokumentu sira-ne e, ida-ne e tanba, hanesan ne ebé hateten tiha ona, falta komunikasaun ka dilijénsia, tanba tuir UNTL ( ) eziste dokumentasaun detallada no 8

iha suporte ho fatura, no sira husu, iha ámbitu kontraditóriu nian, ho razaun ida-ne e, atu Ekipa Auditoria nian hala o hikas fali apresiasaun ida ba dokumentu sira-ne ebé mak la hetan iha sesaun Auditoria nian ne ebé mak realiza tiha uluk ona ( ) maibé dokumentu sira-ne e eziste, ne ebé arkiva didi ak hela no kompletu hela. Hodi atu esklarese kualkér dúvida ne ebé karik eziste kona-ba despeza sira ne ebé laiha suporte dokumentál, mak iha loron 24 no 25 Fevereiru 2014, Ekipa Auditoria dezloka filafali ba iha UNTL hodi atu halo análize ba dokumentu sira-ne ebé mak UNTL, iha kontraditóriu, nega tiha katak la eziste. Maske nune e, durante dezlokasaun ida ne e, UNTL konsege fornese de it ba Ekipa Auditoria parte ki ikoan ida hosi dokumentu sira-ne ebé mak falta, hosi ne ebé konklui katak, hanesan ne e duni, tanba dokumentu sira-ne e la eziste duni, konforme análize ne ebé mak halo tuirmai iha oin iha Pontu 2.5.4 Relatóriu Auditoria ida-ne e nian. 2. OBSERVASAUN HOSI AUDITORIA 2.1 KARATERIZASAUN BADAK UNIVERSIDADE TIMOR LOROSA E NIAN 2.1.1 ENKUADRAMENTU LEGÁL UNTL ne e estabelesimentu ensinu superiór nian ida, ho ninia Estatutu aprovadu hosi Dekretu Lei n. u 16/2010, iha loron 20 fulan Outubru, hosi ne e ba oin dezignadu Estatutu. UNTL hanesan pesoa koletiva ida ho direitu públiku, dotadu ho autonomia estatuária, sientifika, pedagójika, administrativa, finanseira, dixiplinár no patrimoniál, sujeitu ba tutela no superintendénsia hosi responsável másimu Governu nian ba ensinu superiór, kf. iha n. u 1 hosi art. u 2. u no art. 12. u Estatuto nian. Tuir orgánika atuál Ministériu Edukasaun nian, ne ebé aprova hosi DL n. u 6/2013, iha loron 15 fulan Maiu, UNTL hamahon an iha tutela no superintendénsia Vise-Ministru ba Ensinu Superiór no Siénsia ninian - kf. art. 9. u DL ida-ne e nian. Iha ámbitu kona-ba UNTL ninia autonomia financeira, kf. art. u 9. u, UNTL: i) halo jestaun ba verba anuál ne ebé atribui ba UNTL iha Orsamentu Jerál Estadu nian; ii) elabora UNTL ninia planu anuál no plurianuál; iii) iha kapasidade hodi hetan reseita rasik, no tenki transfere kedas reseita hirak-ne e ba UNTL ninia respetiva Konta Ofisiál tuir kuadru lejizlasaun finanseira aplikável. 9

Kona-ba UNTL ninia autonomia patrimoniál, estabelese hosi n. u 3 art. 9. u, katak UNTL dispoin ninia patrimóniu sein limitasaun seluk aleinde limitasaun hirak-ne ebé estabelese hosi lei. Kona-ba UNTL ninia jestaun finanseira, UNTL sujeita hela, liuliu, ba Lei n. u 13/2009, loron 21 fulan Outubru nian, ne ebé mak aprova Lei ba Orsamentu no Jestaun Finanseira (LOJF), kf. art. u 2. u LOJF nian no art. 49. u Estatutu nian. 2.1.2 ORGANIZASAUN NO FUNSIONAMENTU Órgaun governasaun sira UNTL ninian - art.17. u kompeténsia, mak hanesan, entre seluk, hirak tuirmai ne e: Estatutu nian - no sira-nia respetiva Kuadru 2 ÓRGAUN GOVERNASAUN NIAN NO SIRA-NIA KOMPETÉNSIA Konsellu Jerál art. 20. u a) Atu halo apresiasaun ba planu estratéjiku, ba planu anuál no plurianuál atividade nian, nune e mós ba orsamentu anuál, relatóriú anuál atividade nian hanesan mós ba konta jerénsia nian; b) Atu kria, transforma ou redús unidade orgánika bainhira la envolve aumentu iha despeza orsamentál, tuir Estatutu. c) Atu superviziona jestaun ba fundu, ba propriedade, ba fasilidade no ba investimentu sistema Universitariu nian, inklui mós kona-ba kampus sira; d) Atu apoia UNTL iha mobilizasaun ba rekursu materiál, finanseira no umanu; e) Atu propoin ba Reitór medidas aprofundadas hodi hametin relasaun entre UNTL ho komunidade; Reitór art. 22. u a) Atu observa/superviziona jestaun ba rekursus umanus akadémiku siranian, ho koordenasaun hosi Komisaun Funsaun Públika, halo desizaun kona-ba rekrutamentu no selesaun ba pesoál no aplikasaun sistema avaliasaun ba pesoál sira; b) Atu observa/superviziona jestaun iha área finanseira no administrativa instituisaun nian, asegura utilizasaun servisu ho efisiênsia ho meius no rekursu sira-nebé iha, promove elaborasaun instrumentu jestaun nian ba futuru, hanesan planu, projetu, no orsamentu ba UNTL nian no akompaña ezekusaun orsamentu ne e nian. c) Atu promove elaborasaun instrumentu-sira ba prestasaun kontas UNTL nian, hanesan relatóriu anuál atividade sira-nian no konta jerénsia nian; d) Atu hili Administradór Jerál ba Konsellu Jestaun; e) Atu autoriza despesa sira, lahó prejuizu ba kompeténsia Konsellu Jestaun nian; f) Atribui mós ba Reitór kompeténsia sira ne ebé determina hosi lei no Estatutu, ne ebé labele atribui ba órgaun sira seluk UNTL nian. 10

Konsellu ba Jestaun art. 26. u e 28. u a) Konsellu ba jestaun hanesan órgaun kolejiál ida ne ebé mak responsabiliza kona-ba jestaun administrativa, patrimoniál no finanseira Universidade nian, nune e mós kona-ba jestaun ba ninia rekursus umanus; b) Funsionáriu sira Konsellu Jestaun nian sei tenke haktuir prinsipiu sira kona-ba transparénsia, responsabilidade, rasionalidade no efisiénsia, iha perspetiva jestaun estratéjika ninian; c) Atu elabora orasamentu anuál no assegura ninia ezekusaun; d) Atu observa/supervisiona atividade sira kona-ba kobransa reseita no depózitu reseita ne e nian iha konta ofisiál UNTL ninian no kona-ba realizasaun despeza sira-nian; e) Atu elabora konta jerénsia nian; f) Atu halo jestaun ba patrimóniu UNTL nian; Konsellu Dixiplinár art. 29. u g) Assegura kondisaun nesesaria-sira ba responsabilidade kontrolu Atu ajuda Reitór iha ninia ezersisiu kona-ba podér dixiplinár. Funsaun ezekutiva Konsellu Jestaun nian ne e kompete ba Administradór-Jerál - cf. n. u 2 art. 27. u nian. Sei iha mós hanesan órgaun ba konsulta ba Reitór nian, mak hanesan Senadu Akadémiku, Konsellu Kulturál no Prevedór ba Estudante sira - kf. art. u 18. u. Tuir termu hosi ninia Estatutu rasik, organizasaun UNTL nian ne e kompostu ho unidade orgânika ensinu nian hitu ka Fakuldade hitu, ne ebé bele inklui Departamentu oioin no/ou Eskola oioin, área dixiplinár oioin no Sentru oioin no Institutu oioin - kf. art. u 34. u. Iha kuadru tuirmai ne e fó sai kompozisaun Konsellu Jestaun nian, iha tinan 2011 no 2012 3 : Kuadru 3 IDENTIFIKASAUN MEMBRU KONSELLU JESTAUN NIAN Órgaun Naran Funsaun Aurélio Sérgio Cristóvão Guterres Reitór no Presidente Konsellu Jestaun nian Ananias Barreto Administradór Jerál (to o 30 Setembru 2011) Mateus Fernandes Administradór Jerál (hahú hosi 1 Outubru 2011) Konsellu ba Jestaun Constâncio António Pinto Cristóvão dos Reis Gabriel António de Sá João Martins Tomé Xavier Jerónimo Martinho Pereira Pró-Reitór ba Asuntu Inspesaun, Avaliasaun no Kontrolu Kualidade Dekanu ba Fakuldade Ekonomia no Jestaun Dekanu ba Fakuldade Enjeñaria, Siênsias no Teknolojia Dekanu ba Fakuldade Medisina no Siénsias ba Saúde Dekanu ba Fakuldade Direitu Dekanu ba Fakuldade Siénsias Sosiais 3 No âmbito do contraditório, a UNTL veio afirmar que esta tabela se encontrava incompleta uma vez que da mesma não constava os Directores do Centro Nacional de Investigação Científica Afonco de Almeida - i o Instituto Nacional de Linguística Benjamin Corte-Real. No entanto, estes dois membros não constam do despacho do Reitor n. o 02/UNTL/R/I/2011 sobre a Nomeação dos membros do Conselho de Gestão da Universidade Nacional de Timor Lorosa e para período de 2011-2013. 11

José Nelson Salsinha Marcos António Amaral Dekanu ba Fakuldade Agrikultura Dekanu ba Fakuldade Edukasaun, Arte no Umanidade 2.2 AVALIASAUN BA SISTEMA KONTROLU INTERNU Iha ámbitu análize ba sistema kontrolu internu ne ebé mak eziste iha UNTL, realiza tiha ona entrevista ba interveniente sira-ne ebé prinsipál, verifikasaun ba sirkuitu dokumentál no realiza mós teste ba kontrolu nian. Bainhira hala o tiha avaliasaun ba Sistema Kontrolu Internu ne ebé mak eziste, importante atu afirma ona katak la eziste aspektu positivu ruma ne ebé bele hatudu iha ne e. Nune e, kontráriu hosi ida-ne e, iha aspetu barak mak presiza hadi a no halo alterasaun hanesan aprezenta tuirmai ne e. Pontu fraku sira-ne ebé identifika ona no ninia konsekuénsia potensiál mak hanesan tuirmai ne e: Kuadru 4 PONTU SIRA FRAKU IHA SISTEMA KONTROLU INTERNU ÁREA PONTU FRAKU KONSEKUÉNSIA POTENSIÁL OrganizasaunJerál no Prestasaun Kontas Reseita Laiha norma ba kontrolu internu nein manuál ba prosedimentu aplikável iha área kobransa reseita nian; Laiha definisaun klara ba funsaun nein ba tarefa ba funsionáriu sira-hotu; Rejistu ba reseita no despeza nian realiza iha Excel no Word; La-existe dokumentu prestasaun kontas nian; La-existe regulamentu kona-ba propinas; Inezisténsia tabela presu aprovadu atu fiksa valór taxa no multa nian ne ebé alunu sira selu, hanesan mós presu ba servisu ne ebé mak presta hosi Universidade; Kontrolu inadekuadu; Kontrolu inadekuadu no imposível ba apuramentu responsabilidade; Risku ba falsifikasaun rejistu no ba dezviu osan públiku; La-existe informasaun útil kona-ba jestaun no falta prestasaun kontas kona-ba jestaun ba osan públiku; Laiha regra no forma prosedimentu; Fiksa tuir hakarak (arbiru de it) valór ba taxa, multa no serbisu ne ebé mak alunu sira selu; 12

ÁREA PONTU FRAKU KONSEKUÉNSIA POTENSIÁL Resibu sira-ne ebé emite hodi halo kobransa kona-ba propinas ba mestradu no doutoramentu nian ne e laiha numerasaun; Suporte dokumentál ba reseita la ós adekuadu. Laiha kontrolu no oferese risku ba dezviu osan públiku; La halo depóztu diáriu nein halo depózitu kompletu ba reseita ne ebé kobra tiha ona; Risku ba dezviu osan públiku; Utilizasaun reseita ne ebé kobra tiha ona hodi halo despeza públika sein atu depozita uluk lai reseita ne e ba iha konta bankária; Violasaun kontra LOJF no la kumpre tuir prinsipiu orsamentál (kf. Pontu 2.5.2); Disponibilidade Despeza Subavaliasaun ba reseita ne ebé konsta iha Konta Jerál Estadu nian; Existénsia konta bankária ne ebé la ós ofisiál ; La eziste separasaun (segregasaun) ida ke adekuada ba funsaun sira, entre funsaun kona-ba lansamentu kontabilistiku fatura nian ho funsaun kona-ba realizasaun pagamentu nian (ne e halo hotu hosi funsionáriu ida de it); Mantein hodi rai osan ho montante boot iha kofre (ex: iha finál fulan Janeiru 2012, valór osan ne ebé rai-hela iha kofre ne e hamutuk 92.595 U$D); Realizasaun ba kuaze totalidade pagamentu sira-ne e selu diretu ho osan (em espésie / numeráriu); Realizasaun despeza hiirak-ne ebé la liuhosi Orsamentu nein hosi Konta Jerál Estadu nian; Ezisténsia despeza oioin sein dokumentu suporte nian; Pagamentu oras estraordinárias selu duplikadu, ba dirijente sira, no selu liutiha limite mensál ne ebé define hosi lei; Kontabiliza ho informasaun ne ebé laloos; Violasaun kontra Lei (kf. Pontu 2.3); Laiha separasaun (segregasaun) ba funsaun sira. Risku ba adulterasaun (falsifikasaun) rejistu no risku ba dezviu osan públiku; Ne e oferese duni risku ba dezviu osan públiku; Fraku suporte dokumentál no laiha informasaun kona-ba benefisiáriu pagamentu hirak- ne e nian; Violasaun kontra Lei no la kumpre prinsipiu orsamentál (kf. Pontu 2.5.2); Laiha kontrolu no oferese risku atu akontese dezviu osan no pagamentu ne ebé la devia halo; Violasaun ba Estatutu Funsaun Públika (kf. Pontu 2.5.3.1); 13

ÁREA PONTU FRAKU KONSEKUÉNSIA POTENSIÁL Realizasaun pagamentu adisionál hanesan insentivu ba funsionáriu sira la tuir Estatutu Funsaun Públika; Falta fundamentasaun ba iha realizasaun despeza. La kumpre tuir Estatutu Funsaun Públika (kf. Pontu 2.5.3.2); Realizasaun despeza hirak-ne ebé la ós ba finalidade nein ba atividade Universidade nian hanesan posibilidade halo pagamentu ba ninia despeza rasik ho osan públiku. AVALIASAUN BA SISTEMA KONTROLU INTERNU NIAN Haree ba faktu sira hotu ne ebé fó sai iha leten ne e, konklui katak SKI UNTL nian ne e Fraku, tanba haree ba frajilidade lubun boot ida ne ebé mak mensiona ona iha leten. Rekomendasaun: 1. Atu halo korresaun ba pontu hirak-ne ebé fraku iha Sistema Kontrolu Internu nian ne ebé mak identifika tiha ona iha Auditoria ne e; 2.3 KONTA BANKÁRIA HIRAK-NE EBÉ LA ÓS OFISIÁL Ba finalidade hodi atu halo depózitu ba reseita sira UNTL ninian, Ministériu Finansas loke tiha konta bankária ofisiál n. u 190013410001, iha banku BNU. Maske iha tiha ona konta bankária ida ne ebé mensiona iha leten ne e, iha períodu ne ebé mak hala o hela auditoria ida ne e, UNTL iha mós konta bankária la ós ofisiál hirak tuirmai ne e hodi halo depózitu ba UNTL ninia reseita sira. Tabela 1 RELASAUN KONTA BANKÁRIA HIRAK-NE EBÉ LA ÓS OFISIÁL Banku N. u Konta Finalidade Saldu (*) 31/12/2010 31/12/2011 31/12/2012 BNU 138002010001 Kooperasaun Bilaterál 56.336,57 247.674,24 245.869,71 BNU 408826010001 Depósitu ba reseita propina lisensiatura nian 299.331,00 23.302,98 23.081,73 BNU 138002010002 Konta bankária iha moeda estranjeira (Euros) 34.862,59 0,00 0,00 ANZ 1011061321001 Kooperasaun Australiana 38.323,85 0,00 0,00 ANZ 1011111981030 Deskoñesida 9,42 0,00 0,00 ANZ 1011161687001 Instituto Nasionál Linguístika 22.777,17 0,00 0,00 Saldu Totál (iha Euros) 34.862,59 0,00 0,00 Saldu Totál (iha USD) 416.778,01 270.977,22 268.951,44 (*) Saldu ne ebé aprezenta iha USD la inklui depózitu hosi konta n. u 138002010002 tanba depozita iha Euros. 14

Konforme UNTL, dehan katak, konta bankária n. u 138002010001 ninia finalidade hodi atu deposita reseita mai hosi Kooperasaun Bilaterál. Maibé, kontráriu hosi ida-ne e, verifika katak konta ida ne e uza mós hodi halo depózitu no movimentasaun ba reseita pagamentu hosi alunu sira nian ne ebé la transfere ba iha konta bankária ofisiál. Konta bankária hirak-ne ebé loke iha banku ANZ ne e kansela hotu tiha ona iha Juñu 2011, no saldu hosi konta hirak-ne e nian ne e transfere tiha hotu ba iha konta Kooperasaun Bilaterál nian. Tuir ida-ne ebé mak estabelese iha n. u 2 no 3 hosi art. 13. u LOJF nian, entidade sira-ne ebé mak kobra osan públiku, sira tenke halo depózitu imediatu ba osan ne e iha konta bankária ofisiál ida. Atu loke konta bankária ofisiál, ne e responsabilidade Ministru Finansas nian, ida-ne ebé bele delega kompeténsia ne e ba Diretór Tezouru nian - kf. n. u 1 hosi art. 15. u LOJF nian. Hateten iha n. u 4 hosi art. 15. u ne e duni katak bainhira atu loke konta ba resebimentu, kustódia, pagamentu ka transferênsia osan públiku, tenke kumpre tuir rejime ne ebé mak defini hosi artigu ida-ne e (Konta Bankária Ofisiál), enkuantu ke iha n. u 5 determina katak laiha Ministériu ida, Sekretaria Estadu ida ka órgaun podér lokál ida mak bele loke konta bankária ida sein ke aprovasaun ba ida-ne e nian ne e komunika ona ba iha banku no ba iha entidade rekerente. Iha Estatutu UNTL nian mós, estabelese, hanesan, obrigatoriedade ba depózitu imediatu ba reseita hirak-ne ebé UNTL kobra ona ne e ba iha konta bankária ofisiál, tuir kuadru lejizlasaun finanseira aplikavel - kf. al. c) n. u 1 hosi art. 9. u no n. u 2 hosi art. 49. u Estatutu nian. Prevee hela ona mós possibilidade atu reseita hirak-ne ebé destina ba atu kobre despeza ne ebé selu liuhosi instrumentu kooperasaun ho instituisaun sira seluk, henesan finansiamentu, kompartisipasaun ka parseria nian ( ) ne e tenke depozita no movimenta iha konta ofisiál projetu ne e nian rasik - kf. n. u 3 hosi art. 49. u Estatutu nian hodi kumpre, nune e, tuir rejime ba Konta Bankária Afeta, hanesan previstu iha art. u 17.º hosi LOJF nian. Tuir rejime ida-ne e, kompete mós ba Ministru Finansas, ho possibilidade atu delega ba Diretór Tezouru nian, atu kria konta ketaketak ba reseita afekta, bainhira tenke assegura katak dotasaun orsamentál hirak-ne ebé mak halo hosi konta hirak-ne e, ne e halo ba de it finalidade hirak-ne ebé mak dotasaun orsamentál ne e destina ba - kf. n. u s 1 no 2 hosi art. 17. u hosi LOJF nian. Bainhira hala o daudaun hela Auditoria ida-ne e, husu tiha ona ba Diresaun Jerál Tezouru nian atu halo aprezentasaun autorizasaun Ministériu Finansas nian ba abertura hosi UNTL hodi loke 15

konta bankária hirak-ne ebé konsta iha tabela 1, maibé hosi Diresaun Jerál Tezouru nian informa katak autorizasaun ne e nunka fó ba sira. Ho ida-ne e, konklui katak konta bankária hirak-ne ebé mak UNTL loke hodi atu depozita reseita públika, maske loke konta balu hodi depozita reseita hirak-ne ebé mai hosi projetu kooperasaun bilaterál nian, sein autorizasaun uluklai hosi Ministru Finansas, ne e konstitui violasaun ida ba n. u 2 no n. u 3 art. 13. u nian, ba n. u 1 no n. u 4 art. 15. u nian, no ba n. u 1 no n. u 2 art. 17. u nian, hotuhotu hosi LOJF, no mós violasaun ba al. c) n. u 1 hosi art. 9. u no ba n. u 2 no n. u 3 art. 49. u nian hoosi Estatutu UNTL nian, ne ebé aprova hosi DL n. u 16/2010, loron 20 fulan Outubru nian. Situasaun ida-ne e bele implika responsabilidade finanseira sansionatória, tuir al. d), n. u 1 art. 50. u nian, hosi Lei n. u 9/2011, loron 17 fulan Agostu nian. Responsabilidade ba situasaun ida-ne e monu ba iha membru sira hosi Konsellu Jestaun UNTL nian ne ebé identifika hela iha Kuadru n. u 2, nu udar responsável ba jestaun finanseira entidade ne e nian hanesan sira-ne ebé mak kompete, liuliu, atu superintende iha atividade kona-ba halo resebimentu ba reseita no halo ninia depózitu iha konta bankária ofisiál - kf. n. u 1 hosi art. 26. u no al. a) hosi art. 28. u Estatutu nian. Iha fatin Kontraditóriu, UNTL afirma tiha katak ( ) konta bankaria n. u 408826010001, ho denominasaun Depózitu ba reseita propinas Lisensiatura nian, ne e kansela tiha ona iha inisiu tinan 2013. Depózitu ba reseita hosi propinas ba kursu Lisensiatura nian ne e hala o loro-loron no diretamente ba iha konta ofisiál UNTL nian, no ida-ne e prátika ne ebé mak hala o durante tinan 2013 tomak, maibé, la haruka dokumentu komprovativu ruma kona-ba kanselamentu konta bankária ne e nian. Kona-ba kestaun ida-ne e, Ekipa Auditoria nian husu tiha, iha loron 5 fulan Setembru 2013, dokumentu komprovativu kona-ba kanselamentu konta bankária ida-ne e nian no mós respetivu estratu bankáriu tinan 2013 nian, maibé, la fornese elementu sira-ne e, razaun tanbasá ladauk demonstra katak konta bankária ida-ne e kansela duni ona. Rekomendasaun: 2. Atu kansela tiha konta bankária hotu-hotu ne ebé la ós ofisiál hodi kumpri tuir Lei kona-ba Orsamentu no Jestaun Finanseira nian; 16

2.4 RESEITA NE EBÉ UNTL KOBRA TINAN 2.4.1 KARATERIZASAUN JERÁL HOSI RESEITA UNTL NIAN Tuir kuadru hosi ninia autonomia finanseira, UNTL iha kapasidade atu hetan reseita rasik, ihane ebé inklui, liuliu reseita hirak hanesan tuirmai ne e: i) reseita mai hosi pagamentu propinas; ii) reseita mai hosi prestasaun servisu no hosi fa an publikasaun sira; iii) hosi subsidiu, subvensaun ou kompartisipasaun no; iv) reseita hosi tarifa, emolumentu, multa no penalidade ne ebé kobra ba alunu sira kf. al. c) n. u 1 hosi art. 9. u no art. u 50. u Estatutu nian. Kona-ba valór propinas nian ne ebé atu selu hosi alunu sira UNTL nian, iha-ne ebé inklui alunu sira ba lisensiatura nian no alunu sira ba mestradu no doutoramentu nian, ne e estabelese iha al. c) hosi art. u 12. u Estatutu nian, no valór ne e tenki aprova hosi responsável másimu Governu nian ba ensinu superiór, buat ne ebé mak la akontese hanesan ne e. Iha realidade, tuir informasaun ne ebé mak fó hosi Administradór Jerál UNTL nian, valór propinas nian ne ebé mak alunu sira selu iha tinan 2011 no 2012, ne e aprova ona hosi despaxu Reitór Universidade nian. Verifika hetan mós katak, pagamentu kona-ba taxa no multa lubuk ida ne ebé selu hosi alunu sira, ho ninia valór hirak-ne e aprova hosi de it Despaxu Reitór nian iha 20 Juñu 2012. Iha Tabela tuirmai ne e aprezenta taxa no multa balu ne ebé mak selu hosi alunu sira: Tabela 2 VALÓR PROPINAS, TAXA NO MULTA NE EBÉ MAK ALUNU SIRA SELU Dezignasaun Valór(usd) Períodisidade Lisensiatura no Baxarelatu Kontribuisaun ba Edifísiu 20 Selu dala ida de it Kazaku 28 Selu dala ida de it Orientasaun 5 Selu dala ida de it Propinas (Estudante normál / aktivu) 30 Kada Semestre Propinas (Estudante livre teoria) 5 Kada Semestre Mestradu - alunu timoroan sira Kontribuisaun ba Edifisiu 230 Selu dala ida de it Propinas 500 Kada Semestre Mestradu alunu estranjeiru sira Kontribuisaun ba Edifisiu 530 Selu dala ida de it Propinas 550 Kada Semestre Doutoramentu alunu timoroan sira Kontribuisaun ba Edifisiu 330 Selu dala ida de it Propinas 800 Kada Semestre Doutoramentu alunu estranjeiru sira Kontribuisaun ba Edifisiu 830 Selu dala ida de it Propinas 900 Kada Semestre Reseita sira seluk Multa tan ba atrazu halo inskrisaun 10 Kada Semestre Graduasaun 33 Selu dala ida de it Transferênsia Kursu 15 Selu dala ida de it Inskrisaun foun ba transferênsia kursu 15 Selu dala ida de it 17

Haree ba ida-ne e, konsidera katak, tanba laiha aprovasaun liuhosi Regulamentu ka Despaxu hosi órgaun kompetente kona-ba valór propinas nian, multa nian no taxa sira seluk nian ne ebé mak atu selu hosi alunu sira, ne e jera falta transparênsia iha prosesu ida-ne e, ne ebé favorese diskrisionariedade ka arbitrariedade iha fiksasaun montante ba valór hirak-ne e nian bainhira atu hala o pagamentu. Hosi parte seluk, valór propinas nian ne ebé pratika hosi UNTL, ne e tenke hetan aprovasaun uluklai hosi responsável másimu Governu nian ba ensinu superiór, tuir al. c) hosi art. 12. u Estatutu UNTL nian, buat ne ebé mak to o agora la akontese hanesan ne e. Iha âmbitu kontraditoriu nian, UNTL remete tiha kópia Despaxu Reitór nian n. u 68/UNTL/R/2012 Estabelesimentu Kategoria Propinas nian, iha-ne ebé inklui valór propinas nian ba mestradu no ba doutoramentu, no Despaxu Reitór nian n. u 75/UNTL/R/IV/2012 Estabelesimentu Tarifa, Emolumentu, Multa no Penalidade, respetivamente, 27 Abril nian no 20 Juñu nian iha tinan 2012. Kona-ba fiksasaun valór propinas nian ba lisensiatura, UNTL afirma tiha hanesan-ne e ( ) importante atu refere katak valór propinas ba Lisensiatura nian ne e seidauk hetan alterasaun dezde ke UNTL existe (tinan 2000), no hatutan tan katak, tanba ida-ne e,(..) laiha nesessidade atu husu aprovasaun kona-ba valór ida propinas nian, ne ebé fixa tiha ona hosi Ministériu Edukasaun no nunka hetan alterasaun dezde tempu ne ebá. Kona-ba fixasaun valór propinas ba kursu Mestradu nian no Doutoramentu nian, UNTL konfirma tiha katak ne e sai ona objetu aprovasaun nian hosi Reitór, no, refere mós iha momentu ida katak, programa hirak ne e (ba Mestradu no Doutoramentu nian) sei iha hela situasaun pendente tanba hein hela sertifikasaun hosi Ministériu Edukasaun, ne ebé inklui aprovasaun finál ba valór propinas nian ba programa hirak-ne e. Hatutan tan katak ( ) situasaun ida-ne e, ne ebé seidauk define loloos (kona-ba sertifikasaun ba kursu sira-nian) ne e mak kauza perturbasaun grave iha andamentu no finansiamentu ba kursu Mestradu no Doutoramentu nian, ne ebé kauza tiha atrazu ba ezekusaun, no ida-ne e obriga UNTL hodi halo hela retensaun ba valór osan ne ebé mak kobra tiha ona hosi estudante sira ( ), ne e hodi atu proteje estudante sira-nia direitu no atu prevene restituisaun fundus ne ebé bele kauza ipotétiku kanselamentu ba kursu hirak ne e. 18

Kona-ba justifikasaun ida-ne ebé mak foin transkreve daudaun iha leten ne e, kona-ba retensaun ba valór osan propinas nian ne ebé alunu-sira selu ona ba mestradu no doutoramentu nian, argumentu ne ebé mak aprezenta ne e la ós aplikável, tanba haree katak, se razaun ba ida-ne e mak atu defende alunu sira-nia interesse kazu kursu hirakne e bele kansela tiha, karik adekuadu liu mak, UNTL lalika halo lai kobransa reseita hirak-ne e ba ninia alunu-sira sein ke iha ona garantia ba sertifikasaun ne ebé mak kompete ba ida-ne e antes atu realiza kobransa ne e. Aleinde ida-ne e, kobransa propinas ba alunu-sira mestradu no doutoramentu nian sein ke valór sira propinas nian ne e aprova tiha loloos ona hosi responsável másimu Governu nian ba ensinu superiór, tuir al. c) hosi art. 12. u Estatutu UNTL nian ne e ilegál no, dala ida tan, kompromete alunu sira-nia direitu no interese. Rekomendasaun: 3. Atu haruka ba aprovasaun hosi responsável másimu Governu nian ba ensinu superiór, valór ba propinas nian ne ebé UNTL atu kobra ba ninia alunu sira, tuir termu hirak-ne ebé previstu iha Estatutu; 2.4.2 ANÁLIZE GLOBÁL BA RESEITA NE EBÉ KOBRA TIHA ONA Hosi revizaun ne ebé mak hala o ona iha ámbitu Auditoria ida-ne e nian ba reseita hirak-ne ebé kobra tiha ona hosi UNTL, haree katak Universidade ida-ne e la halo depózitu ba iha konta bankária ofisiál totalidade reseita ne ebé mak Universidade ne e kobra ona. Iha Tabela tuirmai-ne e konsta valór hosi reseita hirak-ne ebé Auditoria ne e hetan, kona-ba tinan 2011 no 2012: Tabela 3 RESEITA UNTL NE EBÉ IDENTIFIKA LIUHOSI AUDITORIA TINAN Tipu reseita nian USD Reseita ne ebé identifika liuhosi Auditoria 2011 2012 Propinas ba lisensiatura no baxeralatu 373.220 447.228 Propinas ba mestradu no doutoramentu 170.320 Kontribuisaun ba Edifísiu 106.319 Taxa no Multa seluk ne ebé selu hosi alunu sira 134.029 94.849 Kooperasaun Bilaterál no transferénsia hosi Tezouru 471.184 423.681 Gráfika 2.800 19

INL 13.708 Reseita sira seluk 38.137 238.225 Total 1.016.570 1.497.130 Laiha posibilidade atu verifika loloos, tantu kona-ba valór individuál nune e mós kona-ba valór globál reseita propinas nian ba mestradu no doutoramentu, reseita kontribuisaun ba edifisiu nian, nein reseita hirak hosi Gráfika no hosi INL nian ne ebé mak kobra tiha ona iha 2011. Iha reseita mai hosi kooperasaun bilaterál nian inklui mós reseita hirak-ne ebé simu hosi instituisaun sira hanesan PNUD, FAO no UNESCO, maibé, barak liu mai hosi transferénsia hosi Ministériu sira liuhosi Tezouru. Sei atu refere mós katak, haree ba frajilidade hirak-ne ebé hetan iha UNTL nia SKI, ne ebé analiza tiha ona iha Pontu 2.2 relatóriu ida ne e nian, reseita ne ebé mak kobra duni ona ne e bele bo ot liu ida ne ebé mak apresenta iha Tabela 3, tanba prosedimentu kontrolu nian ne ebé estabelese tiha ona ne e la garante kontrolu ida adekuadu ba osan públiku ne ebé simu. 2.4.2.1 Reseita ne ebé Depozita iha Konta Bankária Ofisiál UNTL halo tiha ona depózitu iha konta bankária ofisiál ne ebé mak Tezouru loke (konta n. u 190013410001, iha BNU kf. Pontu 2.3) hanesan reseita hirak tuirmai ne e: Tabela 4 RESEITA UNTL NIAN NE EBÉ TRANSFERE BA KONTA BANKÁRIA OFISIÁL USD Data 2011 2012 2 Juñu 2011 432.788 10 Novembru 2011 216.460 4 Dezembru 2012 466.353 Totál 649.248 466.353 Ne e mak valór hirak-ne ebé mensiona iha Konta Jerál Estadu nian ba tinan 2011 no 2012 hanesan reseita UNTL nian. Hosi reseita totál ne ebé UNTL transfere ba konta bankária ofisiál iha 2011, ho valór 649.248 USD, kuaze 46% hosi totál ida-ne e (299.331 USD) mai hosi reseita hirak-ne ebé UNTL kobra iha tinan 2009 no 2010. Hosi totál ne ebé transfere iha 2012 ne e, 23.303 USD mai hosi montante ne ebé kobra iha 2011. 20

Prosedimentu atuál kona-ba kontabilizasaun ba reseita servisu no organizmu sira Estadu nian liuhosi Ministériu Finansas, ne e bazeia únikamente ba de it depózitu no transferénsia hirakne ebé liuhosi respetiva konta bankária ofisiál. Nune e, iha situasaun hirak-ne ebé mak instituisaun sira la hatama totalidade reseita ne ebé mak sira simu ona ne e ba iha konta bankária ofisiál, entaun reseita ida-ne e la kontabiliza hosi Ministériu Finansas, hodi nune e kauza sub-avaliasaun ba reseita ne ebé mak fó sai iha Konta Jerál Estadu nian. Tanba ida-ne e mak reseita UNTL nian ida-ne ebé kontabiliza tiha ona iha konta Estadu nian to o finál terseiru trimestre 2012 ne e hatudu zero, maske Universidade kobra tiha ona reseita dezde inísiu tinan ne e nian. Apezarde UNTL halo duni transferénsia reseita propinas lisensiatura nian ba iha konta bankária ofisiál, UNTL la kumpri tuir ne ebé mak estabelese iha n. u 3 hosi art. 13.º LOJF nian no iha al. c), n. u 1, hosi art. 9.º Estatutu nian, ne ebé obriga entidade sira atu halo depózitu (ka transferénsia) imediata ba reseita ne e bainhira halo kobransa ba reseita hirak-ne e durante tinan ne e nia laran, no depozita fali reseita hirak-ne e iha konta bankária ne ebé la ós ofisiál (konta n. u 408826010001, iha BNU). 2.4.2.2 Reseita ne ebé La Deposita iha Konta Bankária Ofisiál Hosi totál reseita ne ebé mak verifika tiha ona no konsta iha Tabela 3 ne e, hirak-ne ebé la transfere ba iha konta bankária ofisiál, mak reseita hirak hanesan, reseita hosi propinas mestradu no doutoramentu nian, reseita hosi kontribuisaun sira ba edifisiu nian no reseita hosi taxa sira seluk no multa hirak-ne ebé alunu sira selu, no mós reseita hosi Gráfika nian no hosi INL nian. Tabela 5 RESEITA HOSI UNTL NE EBÉ LA DEPOZITA IHA KONTA BANKÁRIA OFISIÁL Tipu reseita nian 2011 2012 Propinas ba lisensiatura no baxeralatu 4.178 Propinas ba mestradu no doutoramentu 170.320 Kontribuisaun ba Edifísiu 106.319 Taxa no Multa sira seluk ne ebé selu hosi alunu sira 134.029 94.849 Kooperasaun Bilaterál no transferénsia hosi Tezouru 471.184 423.681 Gráfika 2.800 INL 13.708 Reseita sira seluk 38.137 238.225 USD 643.350 1.054.080 21

Reseita hirak-ne ebé kobra tiha ona no la transfere ba konta bankária ofisiál ne e UNTL gasta maibé ida-ne e la halo parte Orsamentu no Konta Jerál Estadu nian Kf. Pontu 2.5. Atu salienta katak transferénsia hosi Ministériu sira seluk ba iha UNTL ne e liuhosi Tezouru, nune e mós transferénsia sira hosi Tezouru rasik iha exekusaun Orsamentu ba UNTL nian, ba konta n. u 138002010001, iha BNU, konta ida-ne e la ós ofisiál. Reseita hirak-ne ebé mak UNTL kobra ona ne e tenke transfere kedas ba iha respetiva konta bankária ofisiál, tuir ne ebé mak estabelese iha n. u 2 no 3 hosi art. 13. u LOJF nian, no iha al. c) n. u 1 hosi art. 9. u no iha n. u 2 no 3 hosi art. 49. u Estatutu UNTL nian. Haree ba buat ne ebé mak espoin iha-ne e, iha ona violasaun ba artigu hirak-ne ebé mensiona ona iha leten no situasaun ida-ne bele implika responsabilidade finanseira sansionatória, tuir al. a) no d), n. u 1, hosi art. 50. u Lei n. u 9/2011, loron 17 fulan Agostu nian. Responsabilidade ba situasaun ida-ne e monu ba iha membru Konsellu Jestaun UNTL nian sirane ebé identifika hela iha kuadru 2, pájina 11 nian, nu udar responsável ba jestaun finanseira entidade ne e nian no monu ba ida-ne ebé mak kompete, liuliu, atu superintende iha aktividade kobransa reseita no respetivu depózitu iha konta bankária ofisiál kf. n. u 1 hosi art. 26. u no al. a) hosi art. 28. u Estatutu nian. Iha fatin kontraditóriu, UNTL afirma tiha katak ( ) transferénsia sira ba programa kooperasaun bilaterál nian ne e la ós reseita, ho perigu atu kontabiliza fali despeza sira iha orsamentu Estadu nian iha Ministériu balu no iha Fundu ba Dezenvolvimentu Kapitál Umanu nian ne ebé mak kontabiliza hotu hanesan reseita UNTL nian. Kona-ba argumentu ida-ne e, importa atu salienta katak perigu ida-ne ebé invoka iha-ne e, ninia natureza ne e oinsá, tanba, situasaun ida-ne e normál no akontese baibain iha Timor-Leste. Nune e, ita bele fó hanesan ezemplu despeza hirak-ne ebé hala o hosi ministériu oioin ho fornesimentu eletrisidade nian ne ebé mak konsidera, no loos duni, nu udar reseita Eletrisidade Timor-Leste nian (Diresaun Jerál Eletrisidade nian), ka hanesan mós, pagamentu hirak-ne ebé halo hosi Ministériu balu kona-ba alugér Sentru Konvensaun Dili nian no ida-ne e sai hanesan reseita Ministériu Turizmu nian. Hosi parte seluk, parese ke UNTL lahatene kona-ba rejime ba konta bankária afeta ne ebé previstu iha LOJF, no ne ebé destina duni hodi halo depózitu ba reseita hirak-ne ebé atu uza iha finansiamentu ba projetu hirak-ne ebé espesifiku. Hanesan-ne e, ita repete hikas fali saida mak afirma tiha ona iha Relatu Auditoria nian katak despeza no reseita públika hotu-hotu ne ebé mak ninia jestaun halo hosi UNTL, 22

independentemente hosi ninia orijen, tenke movimenta liuhosi konta bankária ofisiál, tuir termu previstu iha LOJF no iha Estatutu UNTL nian. Tuir mai, atu dehan katak, hosi valór totál reseita nian, hirak-ne ebé kobra tiha ona no la transfere ba iha konta bankária ofisiál, ne ebé aprezenta iha Tabela 5 (pájina 21 Relatóriu ida-ne e nian), valór hirak-ne e la depozita iha kualkér konta bankária, no UNTL rai-hela de it iha kaixa no gasta diretamente bainhira halo tiha ona kobransa. Ita koalia daudaun kona-ba osan valór 67.690 USD no 147.158 USD, kona-ba reseita ne ebé kobra tiha ona, respetivamente, iha tinan 2011 no 2012. Bainhira la halo depózitu iha konta bankária, ba totalidade reseita hirak-ne ebé kobra tiha ona ne e, halo hodi eziste akumulasaun montante boot iha kaixa, no ida-ne e kontra ona prinsípiu hirak-ne ebé elementár liu ba kontrolu internu nian, ne ebé hamosu risku boot ba akontesimentu hanesan dezviu no lakon osan públiku. Rekomendasaun: 4. Atu halo depózitu loroloron no halo hotu kedas ba reseita hirak-ne ebé kobra tiha ona ne e ba iha konta bankária ofisiál, tuir termu hirak ne ebé dispoin iha Lei ba Orsamentu no Jestaun Finanseira no iha Estatutu UNTL nian rasik; 2.4.2.3 Saldu iha Kaixa UNTL hala o kobransa osan montante boot, no realiza kuaze totalidade pagamentu hirak-ne ebé sira selu ne e, selu diretu ho osan (em espécie / numeráriu). Tanba ne e, mantein osan ho montante boot iha kaixa, la liuhosi Orsamentu nein hosi Konta Jerál Estadu nian, rai-hela de it valór osan hirak-ne e iha kofre, hanesan refere tiha dala barak ona iha Relatóriu ida-ne e. Iha tinan 2011 no 2012, saldu osan ne ebé rai-hela iha kaixa mak hanesan tuirmai ne e: Tabela 6 SALDU OSAN IHA KAIXA, IHA KADA FULAN USD Tinan Jan Fev Mar Abr Mai Jun Jul Ago Set Out Nov Dez 2011 22.022 25.021 20.528 5.901 1.360 7.376 31.983 19.781 22.072 51.210 23.633 14.876 2012 92.595 64.190 43.327 45.196 20.167 5.277 14.390 16.809 35.126 14.878 46.687 18.836 23